Månad: februari 2023

En liten historia, någon kommer kanske förstå. Mest för att vara lite aktiv även här.

En pojke klättrar i bergen i djungeln. Pojken är förföljd av ett vilddjur, han klättrar för sitt liv och lyckas undkomma monstret som inte kan komma efter pojken i bergen. Pojken fortsätter klättra och kommer högre upp till en avsats, vid avsatsen finns en grotta. I grottans ingång ser pojken stora fjädrar och spår av lejontassar i blod. Inifrån grottan hör pojken någon som andas tungt. Pojken står på helspänn men ingen kommer ut från grottan. Sakta och med stor beredskap smyger pojken in i grottan. Där inne ligger en stor och märklig varelse, som ligger och verkar vara svårt sårad med en blödande buk . Varelsen är ett lejon men med örnvingar och örnhuvud. Pojken stirrar med rädsla när han står framför varelsen. Plötsligt hör pojken varelsen säga ”är du vän eller fiende?” Pojken stirrar på varelsen, rädslan blandas med förundran ”ja, ja, ja vet inte” stammar pojken fram. Varelsen skrockar ”då är du nog ingen fiende” varelsen drar en djup suck ”jag behöver din hjälp, är du villig att ge mig det?” Pojken ser på varelsen, samlar mod och säger ”ja, det är jag”. Varelsen nickar ”där borta ligger en väska, ta hit den och öppna den”. Pojken tittar sig omkring och ser en ovanlig väska ligga vid grottas öppning. Väskan är mycket stor och det är med stor ansträngning som pojken kan släpa väskan till varelsen. ”Öppna den” väser varelsen. Pojken öppnar väskan vars lås är gjorda för stora tassar och inte för små händer men pojken lyckas. Där inne finns flera märkligt formade flaskor, flera har gått sönder och vätskorna har runnit ut. Vätskorna verkar vara i alla sorters färger. Varelsen tittar ned i väskan ”ta den röda flaskan och häll lite av innehållet i min mun”. Pojken hittar en stor röd flaskan, i varelsens tassar hade det varit en liten flaska men flaskan är nästan halva pojkens längd. Pojken drar bort korken, innehållet luktar en blandning av rosor och unken soppa. Med viss möda häller han en del av innehållet i varelsens mun. Varelsen sväljer och rycker sedan till, såret i buken slutar blöda och stänger sig delvis. Pojken ser detta med uppspärrade ögon. ”Tack” säger varelsen med klarare röst, långsamt reser den sig försiktigt, pojken backar inför den ståtliga varelsen. ”Vad är du?” säger pojken när han stirrar på varelsen. Varelsen ser på pojken ”jag är Muraco, ättling till Azmuzan. Jag är känd bland er människor som en grip.” Muraco ser på pojken och säger ”och vem är ni?” Pojken försöker sträcka på sig ”jag är Amu, son till Gopal och Ashia”. Gripen bugar ”ursäkta men jag är fortfarande svårt skadad och måste läka mig själv, du är välkommen att se men stör mig helst inte.” Amu nickar och gripen koncentrera sig och mumla lite lågt, efter en stund så ser pojken hur vingarna rätas ut och såren sluts. Till slut verkar Muraco vara klara. ”Varför är du här?” säger Amu. Muraco ser på pojken och säger ”i vanliga fall hade jag inte besvarat din fråga men nu är det ovanliga omständigheter och du, Amu son till Gopal och Ashia, har räddat mitt liv. Jag reste till denna värld för att söka efter Azmuzans nyckel som jag hade fått höra fanns här. Men när jag närmade mig så mötte jag på ett skepp som överraskade mig, jag sökte skydd men blev svårt sårad.” Gripen tystnar, pojken stirrar med stora ögon och allt han säger är ”oj”.  Gripen går ut och spänner upp sina vingar och säger ”vad kan jag ge dig som tack för att du räddade mitt liv?” Pojken rycker på axlarna ”mitt hem är lång där nere” säger han och pekar mot havet ”men mellan mig och min by finns djungeln och den hungriga jaguaren.” Gripen skrockar ”men vad önskar du dig, Amu son till Gopal och Ashia?” Amu funderar ”vi, jag min mor och mina två yngre systrar har ett besvärligt liv, speciellt efter att min fader dödades.” Gripen ser på honom ”dödades?” Amu stirrar ned i marken och säger ”ja, min far var en enkel snickare, han skapade vackra möbler till självaste maharajan Veer.” Pojken ser stolt ut, ”åhå” är allt gripen säger. Pojken fortsätter ”han var på väg till Batisa men återvände flera dagar för tidigt och med möbeln osåld. Han och mor pratade själva på natten men jag” pojken tystnar ”du tjuvlyssnade?” frågar gripen. Amu nickar ”ja, far sa att på vägen mötte han Veer med en lite styrka av vakter vid Vashi templet Livets vatten. Veer såg hur en ung vacker kvinna följde med honom in på ett rum. Efter en stund skrek Veer, vakterna rustade in och jagade efter henne.” Pojken torkar sina tårar och fortsätter ”min far berättade att medan vakterna rusade efter mörderskan så sprang han in till rummet där Veer låg, Veer var svårt skadad och blodet pulserade från hans mage men Veer levde fortfarande och hans sista ord var att hans bror Chandrama lurade honom och hans mördare var Aahana G.. sen dog Veer i min faders armar. Vakterna kom tillbaka men min far vågade inte stanna utan reste snabbt tillbaka hem.” Pojken snyftar sen efter fem dagar så kom soldater från Batisa, de anklagade min far för att vara inblandad i maharadjan Veers död. Veer hade dött av hjärtsvikt och min far hade inte stöttat maharadjan när han vädjade om att få sin medicin. Min far bad för sitt liv men soldaten Bihma sa att han skulle tas tillbaka till Batisa med familjen om inte min far erkände sitt brott här och nu, då skulle hans familj vara utan skuld och gå fria. Min far erkände och Bihma högg av hans huvud vid hans verkstad vid vårt hus.” Amu tystnar, snyftar och torkar tårarna. Gripen är tyst och säger sen ”hoppa upp bakom mitt huvud så ska jag flyga dig hem.” Amu hoppar upp bakom huvudet på gripen. ”Håll i dig” säger gripen och kastar sig ut över klippan, Amu skriker av rädsla och lycka, skriker för livet och för friheten. Gripens slår med sina vingar och glider över trädtopparna och flyger sedan upp så att man får en väldig syn över Amus by och vägen som passerar förbi den. Så småningom landar gripen på en strand bredvid byn, Amu hoppar ned med pulserande hjärta. Gripen letar i sin väska och ger honom en skinnade mynt som pojken tror är guld. ”Du är min räddare” säger gripen ”och jag ska ge dig och din familj upprättelse på ett eller annat sätt.” Gripen bugar och Amu springer fram och ger gripen en stor kram sen fäller gripen ut sina vingar och flyger bort över havet.