Samtal

Samtalet mellan Gigar och Dellrikk sker mellan omgång 8 och 9. Spelledaren vill även förtydliga att detta vet spelarna, inte deras karaktärer.

Gigar kände igen spåren i deras hus, hans visste att hans far på ett hemskt humör. Spåren var den sönderslagna inredningen, Gigar visste att hans far hade haft ett möte med Rienna och en representant från hus Len-Rewtu, troligen Cerca. Och med tanke på de splittrade borden, sönder huggna stolarna och det krossade porslinet hade mötet inte fallit till hans fars favör. Gigar fann sin far, Dellrikk, i den stora salen. Tjänarna hade tagit skydd för att inte drabbas av sina herres vrede och frustration. Gigar gick fram mot fadern men var hela tiden på sin vakt, mer än en gång hade Dellrikk valt att ta ut sin frustration på honom. Gigar stod tyst och betraktade sin far men sa inget, efter en stund tog Dellrikk till orda, ”Jag är tvingad att dra mig ut ur Lusari och Kendor”.  Gigar sa fortfarande inget utan väntade på att hans far valde att titta på honom och då först sa han, ”lite ödets ironi då att min son troligen kommer att bli adlad och tilldelad ett grevskap i Lusari.” Dellrikk tittade tomt framåt, hans alltid välklädda och välkammade fader hade nu trasiga kläder och håret stod åt alla håll. Gigar fortsatte ”jag menar att Hus Dellrikk i praktiken inte helt har lämnat Lusari”. Dellrikk snörpte med munnen men sa inget, efter en stunds tystnade reste sig Dellrikk och snabbfixade till sina kläder och sin frisyr och sa ”på tal om honom. Hur går det med vår plan?”. Gigar svarade lugnt ”det går bra, vår kontakt har precis fått anställning hos honom och hans fru, hon ska börja bearbeta hustrun, vinna hennes tillit. Rakel tror jag visst hon heter.” Dellrikk nickade ”och i övrigt, har han grävt i sin släkt?”. Gigar skakade lätt på huvudet ”nej, inte enligt våra källor.” Dellrikk tillkallade tjänare och beordrade dem att städa. De två lämnade det sönderslagna rummet och satte sig på terrassen. Det var en underbar kväll, de befann sig på Hus Dellrikks gods och i huset Villa Lusta. Man såg det böljande grönskande landskapet, havet glittrade stilla en bit bort och man skördade vinrankor i backarna. Dellrikk och Gigar satte sig och en tjänare kom snabbt fram med frukt och vin. Dellrikk tog till orda ”åtgärderna mot Portöarna och släkterna där var nödvändiga för att dölja så mycket spår som möjligt. Det effektivaste sättet var att använda kyrkan. Vi hade fått tydliga indikationer om att både Drakens arm och Gripklon hade börjat ställa lite väl många frågor.” Gigar nickade men valde att inte säga något. Dellrikk tittade på Gigar ”det viskas om brev mellan dig och Rommarios dotter, stämmer det?”. Gigar behöll sitt yttre lugn och sa ”ja, det stämmer”. Dellrikk betraktade Gigar som upplevde det hela mycket obehagligt. Dellrikk fortsatte ”är du kär i flickan?”. Gigar tittade på sin far och behöll hela sitt lugn och dolda det han egentligen kände ”nej, mera intresserad och nyfiken”. Dellrikk småskrockade åt detta och verkade obehagligt nöjd och sa lite för sig själv ”vem hade kunnat tro det? En flicka, dotter till en psykopat som vill bränna ned världen och en psykotisk kvinna med storhetsvansinne, har fått min sons hjärta att brinna.” Gigar reste sig och ställde sig vid en pelare på säkert avstånd från sin far och sa ”du har underskattat Fionas mor, Regina. Faktum är att de flesta har nog underskattat henne.” Dellrikks leende försvann och en tydlig irritation infann sig i ansiktet men Gigar fortsatte ”via våra kontakter fick vi reda på att en Gendilj kultist länge sökt efter henne och lyckades spåra henne till Lovriska riket och staden Merin.” Dellrikk var spänd men gjorde inget och fortsatte att lyssna. Gigar noterade detta och fortsatte stå i en passiv försvarsposition när han fortsatte. ”Hon nästlade in sig hos greve Erxinor och har förfört hans son Sandolvian.” Dellrikk verkade slappna av något och sa fundersamt ”är det inte han som samlar på udda ting, typ gamla saker”. Gigar nickade ”ja och jag fick nyligen reda på att han för några år sedan köpte en tavla som föreställer Den svart damen.” Dellrikk nickade och sa ”och varför berättar du detta för mig?” Gigar älskade att få övertag över sin fader men dolde sin triumf ”därför Sandolvians fru är syster till Aideen som umgås regelbundet med min son. Min gissning är att Fiona kommer gräva om Den svarta damen, kanske till och med hitta henne. Det finns en risk att även Regina finner Den svarta damen, det hade varit” Gigar drog på ordet ”olyckligt”.  Dellrikk verkade först bli arg men han satt en stund och tittade ut över landskapet och sa sen ”låt de göra det, låt de väcka henne. Det tar bort fokus och i slutändan kommer Keloxim ändå öppna Ubalax portar.” Gigar sa inget men rös vid tanken vad som skulle kunna hända.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *